Varför?

På regeringens webbplats om mänskliga rättigheter finns följande text under ”rätten till utbildning”: ”Den som kan läsa, skriva och räkna kan ta till sig olika typer av information och själv bilda sig en uppfattning”. Men hur uppfattar vi bilderna som omger oss och hur påverkas vår uppfattning om världen av dessa? I vår tidsålder måste det anses som självklart att kunskaperna kring kommunikation med och hanteringen av bilder skulle ingå i ¨rätten till utbildning¨. Förmågan att spela in och kunna avläsa och kritiskt förhålla sig till bilder är idag en nödvändig kompetens i utvecklingen och byggandet av vårt samhälle. Och den måste vara en självklar del i den grund som skall ges samtliga medborgare, om vi menar allvar med jämlikhet, jämställdhet och hållbar utveckling. Visionen är att alla medborgare ska kunna avläsa bild på ett medvetet och kritiskt sätt, men också vara med och bidra till visualiseringen av den tillvaro de lever i.


Vad?

I samarbete med tre mindre samhällen, ett i Västra Götalandsregionen, ett i Region Halland och ett Gävleborgs län, har vi för avsikt att skapa tre exempel på hur bildningsarbetet i framtiden kan se ut inom bildområdet. Precis som det i varje samhälle finns mötesplatser kring ”simskolan”, ”fotbollsskolan” etc så vill vi etablera ”Filmskolan” där samhällets invånare kan mötas kring kamera och bildkunnighet – för visualiseringen av vår tillvaro. En fysisk plats ska lokaliseras, en samlingslokal med visningsmöjligheter – en ”biografen som samhällsrum” där alla invånare i samhället ska kunna mötas och utbyta erfarenheter. Projektet kommer att initiera att ett lokalt arkiv upprättas där den lokala historien och samtiden tillgängliggörs.

De prioriterade grupperna; barn och unga, seniorer och nyanlända, är underrepresenterade som producenter av bilder i mainstream bildflödet. Barn och ungas, seniorers och nyanländas bilder saknas i beskrivningen av världen.  Att vara med och bidra till visualiseringen av vår tillvaro stärker individen och skapar en känsla av tillhörighet och förmåga att kunna vara med och påverka samhället.


Hur?

Vår metod har sin grund i ett pedagogiskt projekt, ¨BARNFILMSKOLAN¨, belönat med Gullspira på Guldbaggegalan 2016. Vi kommer att arbeta med en modell, ¨ V(isuell)P(raktik)-modellen¨. ¨VP-modellen¨ bygger på den enkla principen att dela ut kameror till personer som inte vanligtvis kontrollerar bilderna av sig själva; som barn, 1 - 5 år gamla, som är mycket fotograferade, men sällan tar bilder själva, och även äldre människor som vill bli bekanta med den digitala tekniken. För nyanlända kommer ”Filmskolan för folkbildning” och ¨biografen¨ självklart kunna utvecklas till ett redskap i välkomnandet och möjligheten att etablera sig samhället. Genom samtal före och under arbetet med kameran berörs frågor kring etik, förhållningssätt och förståelse för varandra. Vi pratar också om vad en vill synliggöra och varför.


Vision

Målet är att berörda verksamheter ska integrera arbetet med kameran i sina ordinarie verksamheter. I en framtid är visionen att det som initierats ska styras och utvecklas av lokala krafter så att det får effekt på utvecklingen i orten och att innevånarna utvecklar tillhörighet och förbättrad möjlighet i att påverka sina liv. Vi kommer att dokumentera processen, både med utställningar, texter, artiklar och filmer och på en för projektet dedikerad hemsida med avsikt att publicera resultatet.

Projektet kommer att kunna resultera i exempel som prövats lokalt och som kan spridas både nationellt och internationellt. VP-modellen ger exempel på vad konstnärlig praktik kan introducera i samhället. När individen som håller i kameran får makten att själv påverka vad som pågår framför kameran, utvecklas förmågan att visualisera sin tillvaro. Kameran blir då ett lika självklart läroverktyg, kommunikationsmedel och demokratiskt hjälpmedel, som pennan och pappret har varit hittills.

Projektet drivs av Forum för Visuell Praktik i samarbete med Akademin Valand, Kultur i Väst och Region Halland. Projektet har erhållit finansiellt stöd av PostkodLotteriets Kulturstiftelse under en 18 månaders period.

”Förmågan att kunna producera, avläsa och förhålla sig till bilder är en nödvändig kompetens i dagens alltmer bildbaserade samhälle. Vi är glada att över att få vara med att tidigt stödja VP-modellen som ger fler människor möjlighet att både kritiskt granska bilder och bidra till visualiseringen av vår samtid. ” säger Angelica Månsson-Gerde, General Manager för PostkodLotteriets Kulturstiftelse.